Hur uppstår sjöbris?

Ibland har jag hört någon säga "men vad konstigt, imorse var det ju så fint väder och nu regnar det". Det som då alltsomoftast har inträffat är ett mycket vanligt väderfenomen som alla av oss har erfarenhet av men förvånandsvärt få verkar känna till hur det egentligen uppstår. Det finns även en koppling mellan just det där eftermiddagsregnet och vanlig sjöbris, vilket ännu färre känner till. Här kommer en förklaring.

Vi återkommer till det där eftermiddagsregnet och börjar istället med någonting mycket grundläggande för allt väder, nämligen solen. För att sjöbris skall kunna uppstå krävs att solen kan värma upp en landyta. Om molntäcket är för tjockt (t.ex. vid en frontpassage) når solens strålar således inte att värma upp marken i tillräcklig grad för att skapa sjöbris.

Om vi dock tar en fin och solig vårmorgon kan solen värma upp landytan helt obehindrat. I takt med att landytan värms upp stiger också lufttemperaturen omedelbart ovanför och eftersom varm luft är lättare än kall börjar den stiga vilket kallas för "termik". Det är i praktiken ett antal varma luftceller som börjar stiga uppåt vilka inte är synliga för ögat. Man kan dock känna av dem vid t.ex. inflygning till en flygplats en varm och solig sommardag då de upplevs som "luftgropar". När planet flyger in i den stigande luftcellen rycker det till lite men det har faktiskt ingenting med någon grop i luften att göra.

När den varmare luften över land stiger skapas ett undertryck i de lägre luftlagren vilket utjämnas genom att den kallare luften över hav sugs in över land. Detta blir till den vind som vi kallar för sjöbris. Då frågar sig kanske vän av ordning vad som händer med undertrycket som därmed bildas över hav och svaret är att en cirkulär luftrörelse inleds där den stigande luften över land rör sig ut över hav, sjunker, sugs in över land igen osv. På Ostkusten är sjöbrisen ostlig mitt på dagen medan den på västkusten är västlig. Solens rotation gör också att sjöbrisen vrider sig medsols under dagen och är framåt kvällen nära nog sydlig på Ostkusten och nordlig på Västkusten.

Vid toppen av sådana här uppåtstigande luftceller kan det under vissa förutsättningar bildas Cumulusmoln, eller i dagligt tal "stackmoln". Dessa moln är det synbara beviset för att det råder termisk aktivitet men det kan alltså finnas termik även utan Cumulusmoln, s.k. torrtermik.

Eftersom det krävs solinstrålning för att skapa sjöbris finner vi sällan några Cumulusmoln under de tidiga morgontimmarna - dessa skapas vartefter dagen går och termik bildas. Om man tittar rakt upp på ett Cumulusmoln en vindstilla dag kan man också se att det växer åt samtliga håll, d.v.s. molnet växer utåt/uppåt runt hela molnet. Därför kan man ibland missta sig och tro att ett Cumulusmoln rör sig åt ett visst håll när det man egentligen ser är dess egna tillväxt på ena sidan. Följer vi ett Cumulus av och till under en halvtimme kan vi också se hur snabbt det växer. Framåt kvällen när solen går ned avstannar termiken och Cumulusmolnen börjar sjunka ihop. Dessa kallas då istället för Stratocumulus.

Cumulus söder om Ingaröfjärden.

Om den termiska aktiviteten är riktigt kraftig kan Cumulus övergå att bli Cumulonimbus och då bildas inte sällan åska och nederbörd i kombination med kraftiga vindar. Cumulonimbusmoln är faktiskt rent livsfarliga att flyg igenom även för trafikflygplan och för oss sjöfarare brukar det ju ofta komma kraftiga vindbyar i samband med dem. I toppen av ett stort Cumulonimbus bildas det ibland ett s.k. "städ" bestående av iskristaller på mycket hög höjd och formen är just densamma som ett städ. Tack vare städen kan man ibland se Cumulonimbusmoln från mycket stora avstånd.

Den här termiska aktiviteten, med Cumulus eller Cumulonimbus som följd, är också huvudorsaken till varför det som seglare ofta är mycket lättare att hitta sol i ytterskärgården än inomskärs och det är därför Sandhamn och Utö har betydligt flera soltimmar under sommaren än exempelvis Lidingö och Åkersberga.

Så nu vet du lite mer om sjöbrisen och behöver inte längre förvånas om det kommer en eftermiddagsskur under semestern. Fast allt det här kanske du redan visste?