"Funny" vs. "Svea"

I årets GR (ÅFOR eller vad de nu vill kalla det) ligger såhär i slutet av första dagen båda Dehler 29:orna sida vid sida på Kanholmsfjärden. KSSS webbsida verkar ha kraschat fullständigt men MarineTraffic.com ger ok uppdateringar. Kan inte säga att jag följt båtarna särskilt noga under dagen men såg nu att "Svea" jobbat sig upp vid Sollenkroka i mycket lätta vindar och ligger nu sida vid sida med "Funny" på Kanan. Ska bli intressant att se hur det utvecklar sig kommande dagar. Om "Svea" går segrande ur den här duellen vore det klart imponerande för Mathson / Svensson är ju några av Ostkustens mest renommerade shorthandseglare. Det är bara att önska bägge båtar lycka till runt Gotland.

Rapporteras från Slite.

Midsommar på Utö

Midsommar på Utö - en klassiker i skärgårdsmiljö eller en misär med fylla och bråk? Många har nog svårt att tänka sig en Midsommarhelg i någon av de större gästhamnarna i Stockholms skärgård d.v.s. Möja, Sandhamn eller Utö. Ryktena om fulla ungdomar och stökiga nätter är långt ifrån ogrundade och varför riskera helgfirandet när man istället kan tillbringa årets ljusaste dagar i en lugn naturhamn? Vi valde dock i år att prova Utö. Trots allt. En del varningar hade jag fått innan helgen - lägg inte till i norra hamnen och var beredd på att det kommer partybåtar som går och lägger sig när de flesta av oss klivit upp och äter frukost. Hur var då utfallet? Helt ok får man nog säga.

Vi kom fram under torsdagseftermiddagen och då fanns det fortfarande luckor i norra hamnen. Eftersom våra vänner hade förtöjt där lade vi oss bredvid för att göra en liten lägesbedömning. Tre, fyra båtar bort låg en gammal Storebro och bredvid den vad jag skulle gissa var en "hyr-Bavaria" på ca 50 fot. På bägge dessa båtar var stämningen minst sagt hög - i synnerhet med tanke på att detta var dan-före-dan och inte ens i närheten av kvällning. Efter en timme stod det klart att här borde man inte ligga kvar som småbarnsfamilj. Vi gick bort och tittade till södra hamnen och efter att ha funnit såväl tomma bryggor som midsommarlugn var valet enkelt. Sagt och gjort - vi kapade tamparna och gick runt till södra hamnen. Visst - den är förrädisk vid stark sydlig vind för alla som ska lämna hamnen men här stod två nätters nattsömn på spel och det spelade mer roll för stunden.

Nu var tydligen årets Midsommarfirande på Utö relativt lugnt och vi hade väldigt trevligt på våra båtar. Och det är klart - vill man så går det alldeles utmärkt att hitta efterfester till såväl fyra som fem på morgonen. Men det var vi just inte ute efter. Nu skall dock tilläggas att vi hade tur som hamnade bredvid lugna båtar. Eftersom det är "först till kvarn" kunde vi lika gärna ha hamnat bredvid en båt med Marshallstackar som gjort proffsråddare gröna av avund. En sådan båt kan ju hålla liv i en hamn i flera dygn så den risken tar man. Summa summarum - det blir nog inga fler besök på Utö för oss under Midsommar men nu har vi iallafall provat. Ön passar så mycket bättre under lugna dagar i augusti. Och visst fick vi örnbrall från syd när vi skulle lägga loss. 11 m/s i byarna rakt i sidan och fullt med dragglinor i lä innebar god planering innan och bestämda rörelser med roder och gas. Det gick bra även den här gången. Puh!

Dammsugare till båten

Funkar det verkligen att ha dammsugare ombord på en 29-fotare? Är inte det något som bara är förunnat 50-fotare och uppåt? Alls icke - på "Josefin" har vi en liten handjagare från Clas Ohlson som nu gör sin andra säsong. Den får gott och väl plats i ett av stuvfacken och behöver ingen dammsugarpåse - man tömmer innehållet med jämna mellanrum i papperskorgen. I och med att Dehler 29:an har landströmskoppling är det bara att koppla in och städa i hemmahamnen eller på olika gästhamnar. Hur smidigt som helst och värt vartenda öre.

Rent och snyggt.

Slösegling

Så var då säsongen 2013 igång igen på allvar. Premiärsegling fredag-söndag med gott om sol inledningsvis och till sist även ett rejält skyfall. Bubblande stämning i Sandhamn tack vare helgens kappseglingar (Sandhamn Open) och det var skönt att se så mycket fokus på segling därute. Det är ju inte varje dag och det är verkligen två världar som möts dessa tävlingshelger. Under gårdagens middag på Seglarhotellet blev det väldigt tydligt. Å ena sidan kappseglarna som dyker upp i underställ och shorts (en minst sagt intressant kombination om man tänker efter) tillsammans med ett par ljusa Henri Lloyd Octogrip eller liknande plus en billig sponsorjacka. Därtill en solbränna som borde ge omedelbar friplåt till onkologen. Å andra sidan det solariebruna Ferrettifolket med klubbjacka, snusnäsduk och kotlettfrilla där alla samlas runt en mäklarbricka och diskuterar... eh ja vad det nu är de diskuterar. Det är faktiskt en syn för gudar när dessa två världar möts för man har väldigt lite gemensamt. Oklart om det var den kyliga kvällen som gjorde att Ferrettifolket aldrig drog igång sin signaturmelodi "unz unz" på högsta volym i hamnen men det var iallafall behagligt lugnt hela kvällen. Dykarbaren fylld till bredden av seglare och riktigt hög stämning - precis som det skall vara. Ändå skönt att ta baljan över till lugnet på Löken. Kvällen innan bjöd på grillning och bastu medan dagens "segling" medelst "järngenua" avslutades med ett rejält skyfall som iallafall tvättade bort all pollen. Alltid något!   

 En nästan helt tom Kanholmsfjärd under fredagkvällen.

 Vedeldat är bäst.

 Inte alla bastubad erbjuder den här utsikten.

Skärgården visar sig inte alltid från sin bästa sida. Här Nämndöfjärden strax innan himlen öppnar sig.

Världsklass

Jag har väntat i flera år på den där tydliga anledningen att byta båt. I helgen kom den och heter Lejonet & Björnen "Saffran och honung", kostar tre gånger mer än vad som är rimligt för lite glass och är ändå värd sin vikt i guld. Eller saffran. Nu har han fått fullständigt hjärnsläpp tänker du kanske men faktum är att en Dehler 29 inte möjliggör några kulinariska utsvävningar från frysen. Vi har ju ingen frys! Så det finns äntligen en anledning att byta upp sig. Eller så får jag helt enkelt ge mig till tåls tills vi är på torra land igen. Men det här måste vara något av det bästa Lejonet & Björnen presterat. Någonsin.